Det finns inget dåligt väder, bara dåliga drömmar

Missade pendeltåget mellan S:t Petersburg och Enköping nångång i natt, och blev på köpet jagad av beväpnade knarklangare. Men det gör inte så mycket, när prognosen för morgondagens väder ser ut såhär:


John Pohlman får spö om det här visar sig vara båg.

Barndom!

Jag brukar härja om att jag nästan inte har några minnen från min barndom, men nu dök det plötsligt upp ett väldigt tydligt. Jag hörde ett buller utanför fönstret som jag inte hört på många år känns det som – de har skickat upp nån stackars kvarvarande stridspilot på F16 i luften. Tyvärr är det mulet, så jag ser inte vad det är för kärra. I min barndom låg inflygningen till Ärna rakt över vårt hus, och Draken dånade fram, dagligen, strax över takpannorna.

Jag vet att det är osmakligt att vara fascinerad av stridsflygplan, men jag var fem år gammal.

Just ja

Jag blev klar med avhandlingen idag också. Men det hade jag tydligen glömt bort, mitt i all skabbmat. Och ja, ni kan vara lugna, det blev pizza och folköl idag också.


Färdig! Notera att även Rubiks kub är löst.

Kontoutdrag vecka 17

09-04-25 BRASSERIE BLA     -55,00
09-04-24 PIZZAHUSET DURAN  -53,00
09-04-24 BRASSERIE BLA     -70,00
09-04-23 MAX I UPPSALA 2   -57,00
09-04-22 JALLA             -65,00
09-04-21 NORRLANDS ORVARS -137,00

Nån slags blandning

Lördag, blå himmel, 20 grader, sitter på jobbet och skriver en avhandling som (i bästa fall) ingen kommer att läsa. Fjärde eller femte pizzan den här veckan tror jag – ingen idé att räkna längre känns det som. Jag vet inte om man ska skratta eller gråta. Lite av varje tror jag. Det konstiga är att av någon anledning känns allt jävligt bra ändå. Heja livet!

Rätt men fel

Jag antar att ni har sett den, reklamfilmen i vilken Dove skryter om sin kampanj för att bättra på tjejers/kvinnors självkänsla. Ett gott initiativ kan man tycka, men var det verkligen så smart att casta den så att precis alla tjejer i spoten ser ut som fotomodeller?


En helt vanlig tjej.

Det blir en meningslös enradare idag

Dagens Rocky är bra. Och den här tjuvlyssningen.

Eget skryt luktar personlighetsförändring

Det har hänt nåt. Jag brukade vara den mest strömlinjeformade personen i universum. Alltid enkel att ha att göra med, alltid till lags. På gränsen till dumsnäll enligt mig själv, solkart över gränsen enligt andra. Idag inträffade två saker som är de senaste i raden av små skitsaker som talar för att det är nåt som har förndrats.

1. Jag snackade mig ur en p-bot. Boten satt redan på min vindruta, men jag fick tag på vakten. Sa att jag helt enkelt inte tänkte betala den, för jag ansåg mig inte ha parkerat bilen, utan sysslade med in- och urlastning. Jag vet inte om han bara tyckte synd om mig för att jag förmodligen gjorde ett rätt ynkligt intryck efter fyra flyttlas på tio timmar, men han tog i alla fall tillbaka boten.

2. Jag snackade till mig 40% rabatt på släpvagnshyra i efterhand, efter att ha upptäckt i vilket bedrövligt skick kärrans stödhjul var. Påpekade helt enkelt att det kändes surt att betala fullpris för en släpkärra som faktiskt inte fungerar som den ska, och efter ett torrt konstaterande att det hade varit bra om jag sa till när jag hämtade kärran istället för när jag lämnade den, så fick jag ändå tillbaka pengar.

Det här låter som sånt som folk gör varenda dag. Men jag skulle aldrig ha tyckt att det ens var nåt att bry sig om förut. Det känns lite... Jag vet inte... Bra?



Annars började dagen såhär. Mindre bra.


RSS 2.0