Lugnet som inte vill infinna sig

Jag tror jag fick det förklarat för mig alldeles nyss, varför jag inte kan jobba på dagarna.

Under dagen går hjärnan på högvarv. Allt snurrar runt hela tiden, och man kan få sjukt mycket gjort, om man har många små och väl avgränsade saker att göra. Däremot är det helt omjöligt att fokusera på ett stort, avlägset och allmänt svårdefinierat mål. Ett projekt som liksom är så omfattande att det i sin helhet inte ens får plats i huvet.

Idag har jag annars mest funderat över varför jag inte verkar vilja göra nåt med mitt liv.

Precis nu


Jag kommer inte längre än såhär idag.

Vakuum

Jag klarar inte av att jobba längre. Förstår inte hur jag ska bli klar med avhandlingen, i det här tempot blir den aldrig klar, trots att kanske 80% redan är skrivet. Huvet är fullt av konstiga tankar, tusen praktiska jälva skitdetaljer som ska fixas, en disputationsfest som jag inte ens vet om jag vill ha under de här omständigheterna och en boendesituation som innebär någon slags besvikelse oavsett om den kommer att visa sig fungera eller inte. Ett helt liv som plötsligt känns mycket mindre än summan av dess delar.

Imorse hade jag Lena Anthem på hjärnan, bara en sån sak. Som för att ytterligare förstärka psykosstämningen spelades den på Myrorna när jag senare gick in där för att köpa en ful t-shirt att ha på maskerad på lördag. Vad är det som händer?

Det där gick ju jävligt bra

Kan det vara så att den ena kattjäveln (gissa vilken) började grisa runt i kruka full med blöt matjord ute på balkongen? Ja, det kan det. Så nu har jag en jävligt blöt och arg katt i lägenheten, och en som verkar må ungefär som jag.

Skjut mig. Skjut mig nu.

Att inte vara i fas med sina sinnen

Varje gång jag hör dörren i trapphuset tror jag för ett ögonblick att det är du som kommer hem, och allt i själv verket är som vanligt.

Ödets ironi

Jag gillar att laga mat. Jag befinnner mig nu för första gången på nästan sex år i en situation där jag kan laga precis vilken middag jag vill, utan att behöva tänka på att någon annan ska gilla den. Matlusten är dock lika med noll.

För övrigt blommar förlovningsorkidéen mer våldsamt än på länge. Den som Celina alltid sa att när den dör så gör vi slut.

Mitt liv som klyscha

Hela den här jävla situationen känns som en massa ordspråk.

Man lär så länge man lever.
Jag ser inte skogen för all träd.
Ingen kedja är starkare än sin svagaste länk.
Man saknar inte kon förrän båset är tomt. (Nej, jag menar inte att Celina är en ko.)

Patetiskt är vad det är.

Just nu är det kanske inte så bra

Det är som det står i rubriken.

Pekfingervalsen nästa

Jag har upptäckt att det finns ett ord här i världen som jag inte kan skriva på ett tangentbord utan att det blir fel. Ordet är structure. Oavsett hur mycket jag anstränger mig blir det "strucutre" om jag skriver det i någorlunda normal hastighet. Vad välplanerat då, att min avhandling (så här långt, jag har kanske kommit halvvägs) innehåller ordet 36 gånger.

Skjut tangentbordsdesignern!

Vem är plattnacken som placerade * precis bredvid enter på det svenska tangentbordet? Skillnaden mellan "rm *" och "rm *.dcd" är därför exakt en slintning -- något jag fick erfara idag när jag raderade precis allting i en mapp av misstag. Kul.

Jag urinerar i vasken

Celina gillar Mauro, by proxy. Jag gilllar inte Mauro. Vad är gejen?

Insomnia

Som sagt. Problemet med sömnlöshet är inte att man inte kan sova – det är att man aldrig är riktigt vaken.

Sju spyor

Hittills idag har jag torkat upp sju kattspyor. Berätta igen Celina, vad var poängen med det där kattgräset?

På tal om våldtäkt...

...antar att detta också är Helen Mirrens fel.

"Också den åtalade har medgett att kvinnan sagt nej och sade att han måste bända isär hennes ben."

Frikänd alltså. Och så finns det folk som har mage att konstaterara att det inte är lönt att anmäla våldtäkter. De måste ju vara helt världsfrånvända. Eller rent av onda. Som Helen Mirren.

När toalettbesök blir extra spännande

Vi har på mitt jobb konstanta problem med stopp i toaletterna. Antingen är det någon som häver ur sig enorma bajslass, eller, kanske mer troligt, så är det någon icke-infödd som har problem med det krångliga toapapper-i-toan/pappershanddukar-i-papperskorgen-systemet som vi begagnar här. Detta brukar manifestera sig i form av lustiga lappar på inte helt kosher engelska på toadörrarna i stil med "THE TOILET IS OFF FUNCTION!".

Idag togs så denna upplevelse till nya höjder. Efter en längre tids avstängning var toalett nummer 1 tillbaka på banan. Jag valde att utmanan ödet och besöka just denna toalett. Under mitt besök var det någon som spolade i en angränsande toalett – och då började det bubbla och gurgla i min toalettstol. Inte helt behagligt. När jag sen spolade själv skvätte det upp vatten ur vattenlåset i handfatet. There is definitely something rotten in the state of BMC's plumbing.

Ensam här i värld'n

Jag VET att de flesta inte tycker som jag, men det är nåt SJUKT deppigt med att komma hem och inse att morgondagens nyheter resan har hänt. Det är som liksom, är allt redan avgjort? För övrigt fick jag tidigare ikväll skäll för att jag säger "tid-ning" och inte "ti-ning" (på äkta uppsalabondska). Jag tror jag är utmobbad.


Stuck in the middle.

Objektsform, ska det vara så jävla svårt?

Det känns som att jag har skrivit om det här förut, men repetition är ju som bekant kunskapens moder, så det kanske går för sig ändå. Den här gången är det Brolle (Har han dumpat det där med junior nu eller? Hans hemsida heter fortfarande http://www.brollejr.com...) som har gjort någonting väldigt dumt. Smaka på följande:

De e hon jag vill leva med
De e hon jag vill åldras med
De e hon jag vill dela alla dar


Det är ingen jävla ordning alls på den där texten.

Egentligen vill jag inte säga nåt annat med det här inlägget än att jag faktiskt har varit nere i gymmet och tränat nu på förmiddagen, och det var då jag råkade höra eländet ovan.

Spitfire - Lakai: 16 - 0

Det visade sig att vara HELT omöjligt att få tag på skor i den här stan. Hjul däremot var det ingen brist på. Mina storslagna planer är slagna i spillror. Fiasko!


Uretanorgie. Snygg matta va?

Det snurrar i mitt huvud

Det var omöjligt att somna igår kväll. Jag var inte ensam om att uppleva detta, Celina har redan skrivit om det, men hon somnade åtminstone. Jag låg och stirrade i taket och det började snurra i huvet. Du vet, såna där tankar som bara går runt av sig själva och aldrig tar slut. Det började med att jag helt plötsligt, från ingenstans liksom, kom på ett nytt bidrag till en ordlek som vi höll på med en kväll för kanske 11-12 år sen. Det hela började med den klassiska sklyten "utgång = hemgång" på nåt Ungdomens Hus i Uppsala. Jag antar att det var Patrik som började spinna på detta och snart var klassiker som "utgång = passgång", "utgång = gong-gong" och "utgång = ingång" födda. Hur som helst, igår kväll dök "utgång = stavgång" upp i mitt huvud, och den vet jag med säkerhet att vi inte kom på då, för 12 år sen, eftersom ingen var konstig nog att promenera med stavar på den tiden.

Men det var inte det jag skulle skriva om. Strax efter dök en bild av Neck Face upp i mitt huvud. Och då var det kört. Här kommer ett urval av de bilder som följde:



Neck Face




Beck Face




Skräck Face




Bräck Face




Käck Face




Häck Face




Bläck Face

Det andra ålderstecknet

Jag kom på det! Det andra säkra ålderstecknet är att man råkar köpa balsam istället för schampoo. Senilitet – känn dig besegrad.

Tidigare inlägg
RSS 2.0